Fara, risk och regler för godkännande

Växtskyddsmedel används inom lantbruket för att skydda grödor från växtskadegörare och sjukdomar. Förenklat kan växtskyddsmedel beskrivas som växternas medicin.

Precis som alla andra kemikalier är växtskyddsmedel giftiga/toxiska vid tillräckligt höga doser. Vid vilken dos en toxisk effekt inträder varierar beroende på vilket ämnet är. Redan på 1500-talet beskrev Paracelsus att det är dosen som avgör vad som är giftigt eller inte giftigt. Detta är än idag en grundläggande princip inom toxikologin (läran om gifter).

Ett godkännande av ett växtskyddsmedel ges i regel alltid till en begränsad användning, det vill säga för att bekämpa specificerade insekter, svampar eller ogräs (målorganismer) i en specifik gröda. Här önskas en tillräcklig bekämpning av det som är skadligt för grödan så att ett gott skördeutbyte kan säkerställas. Helt avgörande är också att växtskyddsmedlets effekter på sådant som inte är skadligt för grödan minimeras.

Ämnen som godkänns som växtskyddsmedel har testats på många andra typer av organismer (icke-målorganismer). Flera olika doser testas, där den lägsta är noll och de andra ökar tills "maximal" effekt syns. Syftet med testerna är att se effekterna och förstå ämnets egenskaper. Beskrivningen här är rejält förenklad, men förklarar principen som ligger till grund för ett brett utbud av tester. Det är med dessa tester som grund ett ämne klassificeras. Klassificeringen baseras alltså på ämnets inneboende egenskaper och är en beskrivning av vilken skada ämnet kan orsaka. Ordet "fara" kan användas för att beskriva denna egenskap. Ett ämnes fara säger ingenting om vilken skada växtskyddsmedlet verkligen orsakar med godkänd dos.

För att relatera ämnets inneboende egenskaper till verkliga risker genomförs omfattande riskbedömningar. Om den dos där den toxiska effekten uppnås i en icke-målorganism inte med marginal överstiger den exponering som organismen faktiskt utsätts för i bekämpningen godkänns inte ämnet. De växtskyddsmedel som idag är godkända i Sverige har bedömts ha en låg och acceptabel risk på allt som inte är att betrakta som målorganismer.

Processen och lagstiftningen för att registrera och godkänna växtskyddsmedel i Sverige och EU är mycket omfattande, därtill är kraven för godkännande stränga. För att kortfattat och förhoppningsvis lättillgängligt förklara hur regelverket fungerar och hur kraven ser ut har Svenskt Växtskydd tagit fram broschyren Registrering av växtskyddsmedel i EU.

Bra information om växtskyddsmedel finns även på Kemikalieinspektions hemsida om Växtskyddsmedel.