Växtskyddsmedel är en förutsättning för att säkerställa både dagens och morgondagens livsmedelsproduktion. Det hjälper oss att producera så mycket mat som möjligt på samma yta, och med så lite miljöpåverkan som möjlig.

Ja, vi menar att den svenska branschens växtskyddsmedel är hållbar. I en hållbar användning av växtskyddsmedel eftersträvas en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön.

Vi utvecklar ständigt medel och metoder med mindre risker – som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. Med växtskydd producerar vi mer mat på samma yta – det gynnar klimatet.

En acceptabel risk betyder att nyttan är betydligt större än risken. Vi utvecklar ständigt medel och metoder med mindre risker – som inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. På det sättet kan vi producera så mycket mat som möjligt med så lite miljöpåverkan som möjlig.

Växtskyddsmedelanvändningen i Sverige är låg och strikt behovsanpassad. Det betyder att de medel och metoder vi utvecklar inte lämnar rester i mark, vatten eller har annan negativ påverkan på annat än den skadegörare eller ogräs som är målet för en behandling med ett växtskyddsmedel. Det sker genom precision och teknisk utveckling.

Även inom ekologisk livsmedelsproduktion används medel för att bekämpa skadegörare. Dessa medel har inte nödvändigtvis lägre miljöpåverkan eller riskprofil. Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling.

När det gäller risker för pollinerande insekter, läckage till vattendrag och andra angelägna och relevanta miljöaspekter hanteras det i lagstiftningens krav på riskbedömning och i regelverkets krav på riskhantering.

Vi uppmanar lantbrukare att ha landningsbanor för fåglar, blommande fältkanter och flera rekreationsområden. Men vi ska komma ihåg att växtskyddsmedelanvändningen i Sverige är låg och strikt behovsanpassad.

Det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att ekologisk odling är bättre för hälsa eller miljö. Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – konsumenten, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling.

Nej, det finns ingen vetenskaplig forskning som visar att ekologisk odling är bättre för klimatet eller miljön. Tvärtom kan ekologisk produktion innebära en större belastning, till exempel i form av större läckage till vattendrag och mer åtgång av fossila bränslen per samma kvadratmeter.

Nej, växtskyddsmedel har effekt på ogräs, skadeinsekter eller skadesvampar, inte på annat liv. De växtskyddsmedel som används inom svenskt lantbruk är godkända av svenska och europeiska myndigheter. De har genomgått omfattande tester och är de kemikalier som vi vet mest om och har kontroll på med hjälp av regelverk, regeltillämpning och ansvarstagande användning.

Det viktigaste för oss i en hållbar användning av växtskyddsmedel är att eftersträva en så liten negativ påverkan som möjligt på omgivningen – användaren, djuren eller miljön. Oavsett om det handlar om konventionell eller ekologisk odling. Medlemsföretagen i Svenskt Växtskydd förser båda odlingssystemen med växtskyddsmedel. Vi ser inga motsättningar. Båda odlingssystemen är viktiga och kompletterar varandra.

PFAS eller högfluorerade ämnen är ett samlingsnamn för en stor och komplex ämnesgrupp på mer än 10000 identifierade ämnen med varierande egenskaper och bred användning i samhället. Gemensamt för alla PFAS-ämnen är att de är mycket svåra att bryta ner och vissa PFAS kan ha skadliga effekter, både för människa och miljö. Alla PFAS-ämnen är syntetiskt framställda och finns inte naturligt i miljön. (Kemikalieinspektionen) Hitta mer information här

Ja, det finns vissa produkter som är godkända i Sverige och som även är godkända för användning i växthus, som med föreslagen definition kommer att klassas som PFAS-ämnen.

Det är Kemikalieinspektionen som ansvarar för godkännanden av växtskyddsmedel i Sverige. Det görs en bedömning av risker och effektivitet för alla bekämpningsmedel.

Det vill säga att alla godkända växtskyddsmedel på den svenska marknaden, även de som innehåller PFAS, har genomgått riskbedömning och riskerna har befunnits acceptabla. Då har man bedömt bland annat hur det ackumuleras och bryts ner i miljön. Innan detta har EU genom sina myndigheter bedömt och godkänt de aktiva substanserna. (Se frågan “acceptabel risk”)

Man kan således säga att ”Växtskyddets PFAS-ämnen” är bedömda och hanterade på ett helt annat sätt än andra PFAS-ämnen.